söndag, juli 31, 2005

En rulle TP (not for my bunghole)

Då jag var yngre (läs: inte negativ och likgiltig) hade jag legat och gråtit ögonen ur mig över dethär. Över att bli dumpad på lördag kväll.

Jag brukade ligga i fosterställnig och kvida medan snoren och tårararna sprutade. Lyssnade på ballader med Roxette...och Enya. Phil Collins. Jag hade en personlig regel dock; aldrig gråta mer än en rulle toapapper per gång. Det är i och för sig rätt mycket. Men jag höll mig till den regeln.

Nuförtiden gör det också ont. Men med tiden har man skaffat sig lite hud. Förut var kändes det som migränhuvudvärk utan smärtstillande. Nuförtiden är det som migränhuvudvärk efter två tabletter. Man känner att det gör ont, men man har skydd.

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

NSU - 4efer, 5210 - rulez

6:58 em  

Skicka en kommentar

<< Home