tisdag, maj 09, 2006

Hyenor

Jag åkte tunnelbana in mot stan och hörde en pappa prata med sin kollega om hur svårt det är att komma ifrån jobbet ibland, för att hämta ungarna i tid.

Pappan lutade huvudet bakåt, stirrade upp i taket, drog trött handen genom håret och så sa han:
- Ibland går jag in i en kyrkan som ligger bredvid dagis och bara sitter där i tystnaden i fem minuter innan jag hämtar ungarna...för när man hämtat dem är det ju full rulle ända tills de lägger sig

Snubben är så slutkörd att han är tvungen att sätta sig i en kyrka för att få fem tysta minuter för sig själv. Jag frågar mig var, VAR är det roliga med att ha barn???

15 Comments:

Anonymous Wheee!! said...

Äh, de som har knattar säger att det är så underbart för att de inte vågar erkänna sitt misstag helt enkelt. Det där med kul är nog bara en myt.

6:58 em  
Blogger Kattiz said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

7:50 em  
Anonymous Anonym said...

Njae... än har jag ingen längtan och jag är 31. Tvärtom faktiskt. Ju fler gapiga barn man ser desto lyckligare blir man att har några.

11:06 em  
Blogger Andreas said...

Det här skulle kunna bli vääääääääldigt långt känner jag. Men jag tror jag suger på den karamellen en stund och tar det i ett separat inlägg framöver inom kort.

Eftersom man egentligen inte vet så mycket om den här personens situation i övrigt så kan man bara konstatera att det verkar som att han inte anpassat sin livssituation helt efter sina förutsättningar.

Jag tycker nog ändå att han verkar sköta det bra. Hellre att han tar den andningspausen än att han om han känner så går direkt och hämtar barnen och sen lider, är trött och grinig och i slutändan får barnen lida för det under kvällen.

Jag kan bara säga av egen erfarenhet att det slitet man lägger ner, det får man igen i de mest oväntade sammanhang. Det är sån ren och ohämmad kärlek man kan få att man baxnar.

Men, needless to say, det är ju inget krav och det är naturligtvis inte samma för alla. De som gör valet att inte skaffa barn för att de känner att det inte är deras "grej" ska ha lika mycket respekt som de som kämpar och sliter för att ge sina barn de bästa möjligheter de kan.

Sen finns det ju en otal varianter där mittimellan också, men det lämnar jag för stunden.

Okej, så det vart långt som fan ändå, men ändå inte.. Jaja..

11:46 em  
Anonymous Martin said...

Du, jag är på din sida. Jag tycker att jag har aldrig sett en småbarnsförälder som verkar annat än slutkörd, lättirriterad eller bara allmänt vresig.

Så länge de går runt med sina barnvagnar är allt lugnt men så fort ungarna kan springa själv går föräldrarna runt som nervösa tickande bomber var man än ser dem.

"Lägg ned den där!"
"Kom hit!"
"Vad har jag sagt till dig?!"

Själv har man sekunden innan tyckt att ungen gjorde något lite gulligt och direkt hugger föräldern med värsta utskällningen.

Nej du, det där med ungar verkar ha en dålig inverkan på folk, vad de än säger.

1:07 fm  
Blogger Alley Cat said...

Det tycks vara en allmän uppfattning att människor som väljer att inte skaffa barn är konstiga... Jag tycker att människor som väljer att skaffa barn är konstiga!

Kan överhuvudtaget inte se charmen i att ha barn. Det känns som om det egna jaget till stor del försvinner när barnet anländer. Plötsligt finns bara ett vi och inget jag. Det blir fult att vilja för sig själv eftersom man bara ska vilja för barnen. Det gamla livet tillsammans med vännerna blir ointressant (om inte dessa också har barn) när barnet ständigt är i fokus. Föräldrar verkar leka bäst med andra föräldrar så att säga...

Sen undrar jag stilla va fan det är som händer i skallen när kvinnor blivit mammor. Hur kan en kvinna tro att hennes väninna är intresserad av konsistensen i hennes unges blöja dagen till ära?!? Bara det är en anledning nog i sig själv. Sån vill jag aldrig riskera att bli, nånsinn!

Tur ändå att vi trots allt är olika...

9:12 fm  
Blogger FK-tanten said...

Alley cat, bra skrivet! Själv jobbar jag på en arbetsplats med nästan enbart kvinnor och, jag måste få säga det, de kan vara de mest inskränkta typer man kan hitta. Hur tänker man när man diskuterar morgonurin vid lunchen eller förlossningsvåndor till kaffet("visst luktar fostervattnet sperma?")? Och nej, jag kan inte förstå nöjet med att byta en rejäl bajsblöja!

11:59 fm  
Blogger emma said...

Eh...nu hänger jag inte med. Ni dissar de som har barn men ni vill inte bli dissade av de som har barn för att ni INTE har barn.

Eller?

nej jag har inga barn och jag har inte längtat desperat efter dem. Jag accepterar alla inställningar. Vissa vill andra inte.

Jag vill. Två-tre stycken, å jag tänker vara skittrött, asgrinig och gnälla på att ungarna inte sköter sig. Sen ska jag pussa på dem och älska dem så att de nästan går sönder. Men bara nästan.

3:37 em  
Blogger Karin said...

Bra sagt Emma!

4:45 em  
Blogger Shirika said...

*bara ler..* (tom lite överlägset kanske?)

Ja en rolig sak är alla spontana utrop enl min kommentar ett inlägg uppåt.

Annars vet jag av erfarenhet att det inte lönar sig att försöka förklara. För jag var precis som ni. Innan. Och bad att nån skulle skjuta mig om jag "blev som dom".

Tror förresten inte att du ville ha en förklaring heller... eller?

5:06 em  
Anonymous Hanna said...

Jag tror att vi kvinnor vill vara martyrer litegranna helt enkelt. Vill vara lite viktiga och ha nagot att prata om och nar man val fatt ett barn sa blir man bekraftad pa nagot satt. Att fa saga till nagon som inte har barn att "du skall vara glad att du fick sa mycket som sex timmars somn inatt, vanta du bara tills du blir smabarnsforlader..."

Sjalv har jag varldens mysigaste lille 2,5 aring men kan inte rekommendera nagon att skaffa barn om de inte riktigt, riktigt kanner for det. Jesus vad in i he-ete, ja-la jobbigt det ar! Trots myset, skratten, skojiga utrop o.dyl. Det ar jobbigt. Slitigt. Skoj. Underbart! Jobbigt...

10:06 em  
Anonymous allt faller said...

Om ni får barn kommer ni själva att bli likadana, och ni kommer inte att ångra en sekund av det. Hemskt kanske, men sant.

12:34 fm  
Blogger Annika said...

Jag frågar mig; VAR är det roliga med snubbens jobb? Snubben är så slutkörd att han måste ta andningspaus i en kyrka för att klara av resten av livet.

12:56 em  
Blogger FK-tanten said...

För att förtydliga: Det är inte barnen jag har problem med, det är deras föräldrar.

7:45 em  
Blogger Me said...

Kyrkor kan vara väldigt avslappnande. Jag brukade också gå in och sätta mig i kyrkan ibland när jag bodde hemma i Sverige. Ett effektivt sätt att “stänga ute staden” i några minuter. Ah, saknar kyrkor i Japan.

5:02 fm  

Skicka en kommentar

<< Home